Tejpning för att undvika skavsår i skridskor (2026)

Sammanfattning: Skavsår i hockeyskridskor är vanligare än det borde vara och beror nästan alltid på en kombination av friktion vid en specifik kontaktpunkt och ett underlag – hud eller strumpa – som inte skyddas. Den här guiden går igenom var skavsår vanligast uppstår, hur du tejpar de friktionspunkterna preventivt och hur rätt skridskosnören påverkar hela skavsårsproblematiken.

Det finns ett mönster bland spelare som börjar träna mer intensivt eller byter skridskor. De kliver på isen, de första träningarna känns okej och mot slutet av den tredje träningen börjar det bränna längs hälbenet eller vid vristen. Nästa träning är det ett skavsår som behöver lappas ihop. Skridskorna känns rätt och sitter bra, men huden reagerar på friktionen.

Skavsår i hockeyskridskor beror på friktion mellan skridskon och huden eller strumpan vid en specifik punkt. Det kan vara hälens bakre kant mot hälpartiet, vristen mot skaftets övre kant vid böjrörelser, tårna mot skovens innersida, eller foten mot en hård söm i skridskans inre. Alla de punkterna går att skydda preventivt med tejpning, och det är betydligt enklare att förebygga skavsår än att spela med dem.

Tejpning för att undvika skavsår i skridskor handlar om att lägga ett friktionsreducerande lager vid de specifika kontaktpunkterna. Det är ett enkelt steg som tar 5–10 minuter inför en träning, och för en spelare som börjar på ny utrustning eller tränar mer frekvent är det ett steg som är värt att bygga in i rutinen från start.

Var skavsår uppstår – och varför just där

De vanligaste skavsårspunkterna i hockeyskridskon är inte slumpmässiga. De uppstår vid de punkter där skridskan rör sig relativt till foten under spelrörelserna – och det är alltid vid hård kontakt kombinerat med upprepade rörelser.

Hälbenet är den vanligaste punkten. Hälpartiet i en ny skridsko sitter hårt mot hälens bakre sida och friktion uppstår vid varje knäböjning och framdrivningsrörelse. Spelare som byter till nya skridskor upplever i princip alltid något av det under inkörningsfasen.

Vristen vid skaftets övre kant är den näst vanligaste punkten. Skaftets kant pressar mot vristen när spelaren böjer knäet djupt, och upprepade ddjupa böjrörelser vid snabba stopp och krosseg ger friktion längs en smal zon på vristens utsida.

Tårna, framför allt stortåns utsida, kan skava mot skovens innerpanel vid längre träningspass om passformen är marginellt för trång. Det är en punkt som sällan är ett problem vid normal skridskoanvändning men som märks vid långa träningspass och matcher.

Advance AT7 Benskyddstejp är en PVC-tejp med stretch för hockey och fotboll, och den är relevant som ett friktionsreducerande lager mot dessa punkter. PVC-materialets glatta yta minskar friktionen vid kontakt med skridskans innermaterial. Använd Advance AT7 Benskyddstejp för att täcka hälbenet och vristen mot de punkter där skridskans innermaterial tar emot huden eller strumpan under spelrörelserna.

Hur du tejpar friktionspunkterna preventivt

Tejpning mot skavsår appliceras mot hud eller mot strumpan, beroende på var friktionspunkten är och hur nära huden kontaktpunkten befinner sig.

För hälpunkten: applicera Advance AT7 Benskyddstejp direkt mot huden längs hälens bakre och övre del – det område som skridskans hälparti tar mot. PVC-tejpens glatta yta minskar friktionen mot hälpartiet när foten rör sig inne i skridskon. Täck tillräckligt stor yta – skavsåret uppstår exakt vid kanten av tejpen om tejpen är för liten och rörelserna skapar friktion vid kantlinjen. Runt 4–6 cm brett och 6–8 cm högt är ett bra utgångsmått.

För vristpunkten: applicera Advance AT7 Benskyddstejp längs vristens övre utsida i det område som skaftets övre kant rör sig mot vid djupa knäböjningar. Det är ett smalare tejpområde – vanligtvis 3–4 cm brett – men placerat exakt vid den punkt där friktionen uppstår.

Benskyddstejp kan användas som ett kompletterande yttre lager ovanpå Advance AT7 mot strumpan – det håller tejplagret på plats mot huden under träningspasset. Applicera Benskyddstejp längs kanterna av det inre tejplagret för att säkra det mot förflyttning inuti skridskon.

Tejpningen ska inte vara för tight. Syftet är att skapa ett friktionsreducerande lager, inte komprimera vävnaden. Om tejpen känns åtdragen mot huden direkt efter applicering: ta av och lägg om med lägre spänning.

Skridskosnörernas påverkan på skavsår

Snörningens spänningsprofil längs skridskans skaft påverkar direkt hur mycket rörelse huden har inuti skridskon under spelrörelserna. En skridsko som är snörd för hårt i fel zon skapar ett lokalt trycktryck som kombinerat med rörelse ger friktion och skavsår. En skridsko som är för löst snörd tillåter mer rörelse av foten inuti skridskon, vilket ger mer friktion längs hela kontaktytan.

Skridskosnören Vaxade biter hårdare i snörhakarna och ger en mer stabil snörningsprofil längs skaftets hela höjd. Det innebär att spänningen fördelas jämnare längs skaftets snörningszoner, vilket minskar lokala trycktoppar som annars kan bidra till skavsår. Spelare som byter från ovaxade till vaxade snören märker ofta att skridskon sitter mer konsekvent längs hela snörningszonen.

Skridskosnören Ovaxade ger en mjukare känsla och mer progressiv åtdragning, men tenderar att röra sig mer i snörhakarna under intensivt spel. Om snörorna regelbundet börjar lossna under träningspasset – vilket ger en successivt lösare skridsko – tillkommer mer rörelse inuti skridskon, vilket ökar risken för skavsår vid friktionspunkterna.

Generellt råd: snör skridskon successivt nerifrån och uppåt med jämn spänning. Dra inte för hårt i de översta hakarna – det skapar ett lokalt tryck mot vristen som bidrar till skavsår vid just den punkten. Jämn spänning längs hela snörningszonen är tryggare mot skavsår än ett hårt drag i toppen.

En preventiv rutin för spelare med känsliga skavsårspunkter

En spelare som vet var deras skavsårspunkter är behöver inte vänta på att det ska börja bränna för att åtgärda det. En kort preventiv rutin inför träning tar 5–10 minuter och är enklast att genomföra innan strumpan dras på.

Identifiera de specifika punkterna: hälbenet, vristen, tårna. Det är vanligtvis en eller två punkter som återkommer, inte alla tre. Fokusera rutinen på de faktiska problemen.

Applicera Advance AT7 Benskyddstejp mot huden vid varje friktionspunkt. Täck ett tillräckligt stort område så att tejpkanten inte hamnar i friktionszonen. Tryck fast ordentligt med handflatan längs hela tejpytan.

Komplettera med ett lager Benskyddstejp längs tejpens yttre kanter mot strumpan om du märker att tejpen rör sig inuti skridskon under träningen.

Snör skridskon med Skridskosnören Vaxade med jämn spänning nerifrån och uppåt. Undvik att dra för hårt i de övre hakarna.

Den kombinerade rutinen – tejpning av friktionspunkter plus korrekt snörning – eliminerar de flesta skavsårsproblem som uppstår under inkörning av ny utrustning och under perioder av ökad träningsintensitet.

FAQ

1. Varför får man skavsår i hockeyskridskor?

Skavsår uppstår vid specifika kontaktpunkter där huden eller strumpan utsätts för upprepade friktionsrörelser mot skridskans innermaterial. Vanligaste punkterna är hälbenet mot hälpartiet, vristen mot skaftets övre kant och tårna mot innerpanelen. Ny utrustning med styvare material och perioder av hög träningsintensitet är de vanligaste utlösarna. Advance AT7 Benskyddstejp applicerat mot friktionspunkten inför träning skapar ett friktionsreducerande lager som minskar direktkontakten och förhindrar att skavsåret uppstår. Applicera mot torr hud och täck ett tillräckligt stort område så att tejpens kant inte hamnar i friktionszonen.

2. Ska tejpen sitta mot huden eller mot strumpan?

Mot huden ger det bästa friktionsskyddet vid kontaktpunkten, men det förutsätter att huden är torr vid applicering och att tejpen inte irriterar huden. Advance AT7 Benskyddstejp appliceras direkt mot huden för bäst effekt. Mot strumpan fungerar också men ger ett tnnare skydd – strumpan rör sig fortfarande mot skridskan, tejpen hjälper bara att reducera friktionen mot huden indirekt. Om du har känslig hud eller tidigare upplevt hudirritation från tejp mot hud: testa ett litet testlager mot underbenet inför träning och kontrollera hudens reaktion.

3. Hur länge håller tejpningen inuti skridskon?

Advance AT7 Benskyddstejp håller normalt ett helt träningspass eller matchpass inuti skridskon. Svett och rörelse belastar tejpens fästkraft mot huden, och i kalla miljöer kan fästkraften vara något lägre initialt. Om tejplagen börjar lyfta under träningspasset är det vanligtvis ett tecken på att det applicerades mot fuktig hud eller att spänningen var för hög. Byt tejpen inför varje pass – tejp som suttit ett pass under svett har gett det det kan ge. Ny tejpning ger alltid bättre friktion mot huden och mer konsekvent skydd.

4. Vad gör man om skavsåret redan har uppstått?

Läk skavsåret innan du fortsätter träna om det är öppet eller blåsigt – tejpning ovanpå ett öppet skavsår hjälper inte och kan förvärra situationen. Är skavsåret torrt och läkt men fortfarande känsligt: applicera Advance AT7 Benskyddstejp längs hela den känsliga zonen och kontrollera att tejpen täcker tillräckligt stort område att friktionen inte förflyttar sig till tejpkanten. Komplettera med ett lager Benskyddstejp längs kanten för att hålla tejpen på plats.

5. Påverkar snörningstekniken risken för skavsår?

Ja, märkbart. En ojämn snörning som skapar lokalt tryck i ett område ökar friktion och skavsårsrisken just vid det punkttrycket. Snör skridskon nerifrån och uppåt med jämn spänning. Dra inte för hårt i de översta hakarna – det skapar ett lokalt tryck mot vristen. Skridskosnören Vaxade biter hårdare i hakarna och ger en mer jämn spänningsprofil längs hela snörningszonen, vilket minskar risken för lokala trycktoppar som bidrar till skavsår. Om vristen är en vanlig skavsårspunkt: testa Skridskosnören Vaxade och minska spänningen i de översta hakarna.

6. Är det skillnad på att tejpa mot nya och intränade skridskor?

Ja. Nya skridskor har styvare material som inte anpassat sig till fotens form, vilket ger mer friktion vid kontaktpunkterna. Skavsårsrisken är högst under inkörningsfasen. Intränade skridskor är mer formade efter foten och friktionen minskar – men om utrustningsprofilen plötsligt förändras (ny inläggsssula, ny skridskosocka) kan gamla friktionspunkter aktiveras igen. Applicera Advance AT7 Benskyddstejp preventivt vid alla träningar med ny utrustning och trappa successivt av rutinen när du märker att friktionspunkterna inte längre är aktiva.

7. Kan man tejpa tårna mot skavsår inuti skridskon?

Ja, och det är ett relevant steg för spelare med marginalpassform vid tårna. Applicera Advance AT7 Benskyddstejp längs stortåns utsida och längs de tår som är närmast skridskans innerpanel. Tejpen ska inte vara för bred – 2–3 cm längs tårna räcker. Kontrollera att tejpen inte skapar en ojämnhet inuti skridskon som i sig skapar ett nytt friktionsproblem. Applicera mot torr hud och tryck fast ordentligt längs hela ytan innan skridskon tas på.

8. Hur tar man bort tejpen efter träningen utan hudirritation?

Dra tejpen av långsamt i en riktning nära parallell med huden, inte rakt uppåt. Det minskar det mekaniska draget mot huden och reducerar irritationsrisken. Om Advance AT7 Benskyddstejp sitter mot huden direkt efter ett svettigt träningspass kan fukt ha mjukat upp bindningen – det ger ofta en lättare borttagning. Om tejpen är svår att ta bort utan att dra i huden: testa att applicera mot strumpan istället vid nästa tejpning. Det minskar fästkraften mot huden och eliminerar hudirritation för de flesta spelare.